Agneta är en ung ? pensionerad läkare. Bosse är en ungdomlig pensionär , hjälpdoktor och chaufför. Båda från Nässjö. De har 2009 varit i Kenya på åtta-nio uppdrag för Rotarys läkarbank.
17/7 lämnar vi sommaren i Sverige och reser till Kenya. I dag har vi beställt tågbiljett till Kastrup. Vi har biljett till Nairobi men sista biten av resan till Kisumo är inte klar ännu. Men hakuna matata! ( det ordnar sig alltid). Det finns kontaktperson på plats Nairobi som ska ordna flygbiljett med ett inrikesflyg. Vi är kanske inte alltför imponerade av flygplansparken när det gäller inrikesflyg men vi kan knappast gå per fot 50 mil. I alla fall inte med packning! Om vi vore mer afrikanska skulle vi åka "matato" vilket inte heller är så tilltalande! Packade sillar i en liten folkvagns-buss utan luftkonditionering och troligen en chaufför som inte viker undan ens för de djupaste "pot-hole". Så vi håller oss till " gräddfilen" = inrikesflyg.
Det är ännu flera veckor tills vi reser men det är dags att förbereda sig, att tänka på packning, läsa på lite om tropiska sjukdomar, fundera över vad vi kan ta med oss som kan behövas i arbetet.
Vår tanke är att skriva ner våra tanker och upplevelser-- ibland A ibland B och ibland båda vid "pennan".
Varför blogga??
Jag ( A)tycker det är roligt att skriva. Jag brukar skriva spontana reflektioner för min egen bearbetning av saker och ting. Så första anledningen är att skriva som hjälp för egna reflektioner.
Jag brukar skriva dagbok åtminstone när jag är på resa. Förra våren var vi i Kenya och jag skrev dagbok på en liten lap-topp. Vi sände "veckobrev" via internet-kafé till släkt och vänner. När vi kom hem såg vi att dagboken passade bra tillsammans med några bilder vi tagit , och vi skickade allt till samma e-postgrupp. Så nu hoppas jag att kunna byta vecko-brev mot blogg. Slå två flugor i samma smäll!!
Sedan skulle jag vilja inspirera andra att kanske göra slag i saken och göra något annorlunda-- att våga pröva vingarna. Det behöver inte vara så märkvärdigt att pröva en utmaning i livet.
"Do something........ Lead..., follow... or get out of the way! " Ett kanske fånigt uttryck som jag ibland låtit ringa i mina öron.
Det är flera veckor tills vi åker men vardagen har nu fått något av uppbrott över sig.
Mormor Helgas syren blommar och doftar som aldrig förr.... Kommer den att klara denna rikliga blomning? Kommer den att bli en stor rishög i höst? Tänk om?? Tänk om den vill säga mej något?
Jag (B)försöker skriva lite också.
Är ju en gammal jeep-förare som efter 50 år kör jeep igen. Jag har varit med några gånger i Kenya så jag vet vad det handlar om. Att besöka ett folk i Kenya är som att besöka en annan värld och ett annat liv. Man känner tacksamhet att få leva i vår del av Världen och i synnerhet Norden.
Jag var i Afrika som 18-åring och upplevde då den enorma skillnaden mellan våra sätt att leva. Med 345:- kr. i månadslön då, kände jag mig som en miljonär i jämförelse med dem.
Idag är det modernare liv i städerna men på landsbygden är det väldigt låg standard, därför är Läkarbankens insats beundransvärd--man skapar ett system med sjukvård i byarna som de så småningom kan ta över själva till stor del--det imponerar på mig och gör att jag gärna följer med på A:s resor och kan som "amatör-optiker" prova ut gamla och nya glasögon till tacksamma äldre män och kvinnor. Någon gång då och då agerar jag ambulans-förare till sjukhus nånstans.
Hoppas vi kan återkomma med bloggarna från Kenya
Det var allt för denna gång
A och B.
