There is no hurry in Afrika

Efter den långa flygresan övernattade vi i Kisumu på ett trevligt hotel utanför staden. Vi vilade och fick lite lunch ( kenyan style) sedan sov vi middag. Kunde ändå sova som stocka hela natten. Skönt och en bra idé att övernatta i Kisumu.

För nästa dag börjar resan mot ”final destinationer” i regionen North Pokot. Efter 3 1/2 timme på växlande vägar kom vi till Kitale där vi just nu ska övernatta innan vi i morgon fortsätter 31/2 Tim till Kacheliba.

Afrika möter oss på många sätt. Vägarna ömsom fina t.o.m med stigningsfiler i uppförsbackarna. För uppåt går det— från ca 1000m över havet till 2000m. Ömsom nästan ofarbara vägar med gropar och diken och rakt igenom vägbyggen. En lastbil nästan välte  över oss. Här råder djungelns lag i trafiken. Och som vanligt— i första guppet reagerar säkerhetsbältet och klämmer åt över halsen och sedan kan jag inte röra mej förrän jag lossat bältet och satt fast mej igen.

Vi kom fram till Kitale till Rotarydoktorernas hus och hade en trevlig afton. Harry och Margareta är två trevlige erfarna doktorer och självförtroendet krympte en del. Hur ska det gå?

Vi hör att platsen vi ska till ligger långt långt borta, mycket varmt ( vi fick paraplyer att ha som skydd för solen), dåligt med vatten, fattigt, dåligt med el och internet???.  Just nu fick vi veta att vi får bo ett enklare hus. Vår koordinator Daniel kom just hit och han ska skaffa ett kylskåp, en vattenkokare och kanske en rauter . Om han får upp antennen högt kan det kanske gå. Så nu tänker jag publicera detta blogginlägg medan jag är i Kitale.

Cappuccino i Kitale och blommor i Kisumu

Håll tummarna! Just när jag in a hurry  så jag kan skicka ut den här hälsningen .