Samma sol….annan horisont!

11-02-21

Nu är vi här i Kenya igen. Det är som att gå från ett rum till ett annat. Känns som om vi aldrig var härifrån. Med andra ord känns mycket igen och på ett sätt känner vi oss hemma.

Resan hit var jobbig. Men vi härdade ut och nu har vi jobbat två dagar och vilat hela helgen.

Vi njuter av Afrikas ljud .Sång nästan hela söndagen hörs från olika kyrkor. Runt vårt hus trivs många olika fåglar. Samma sval-par som sist sitter utanför sovrumsfönstret varje morgon och tjattrar. Syrsor.. En envis groda piper på kvällarna som en elektronisk signal från mikron. Bosse vägrade dock gå ut och strypa den, för han tyckte att det ju faktiskt var grodan som bodde här.  Så mera allmänt buller och oväsen. Till detta har Bosse bidragit.

Han körde ut på stan i ett ärende. ( Skulle köpa vatten). När han skulle starta hemfärden hittade han inte tjuvlarmet. Bilen börjar tjuta för fullt i drygt en halvtimme. Sedan dök en hjälpsam mekaniker upp som visste var hemliga knappen satt. Så nu vet alla att vi är här!! ( och en del vet också var tjuvlarmet sitter!)

I dag har vi varit i en klinikerna som ligger vid världens ände. Bumpig  bumpig väg. På landsbygden ser allt ut som förut.  I stan ses fler fina bilar och vackrare hus, så många har nog fått det bättre. Men vi vill nå ut till människor i obygden där inga bilar finns, ingen el, inget internet. ingen doktor och inget apotek. Inte ens vår sköterska och tolk skulle vilja bo så långt ut i ensligheten. Men om man vill gömma sig för världen och bara sitta och titta ut mot horisonten är Kapchepkoch en underbar plats!

Det är roligt att vara tillbaka. Trots att vi är många läkare som avlöser varandra uppstår en viss kontinuitet. I dag träffade jag en “mamma” med barn som jag såg för knappt ett år sedan. Det var kvinnan som tagit hand om en nyfödd baby där mamman hade avlidit strax efter förlossningen. För ett år sedan visade hon glatt att hon börjat amma babyn trots att det var 14 år sedan hon själv födde barn. Hon var så positiv och glad.

I dag kom hon med babyn. En bamsebaby 11 månader och han vägde 11 kilo. Ammades delvis fortfarande och ville gärna få tröstamning eftersom han blev rädd för “m`zungo”- Det var “mamman” som var patient---- ont i nacke och skuldror. Inte att undra på tyckte vi eftersom hon bar på bamse hela dagarna. Dags för honom att lära sig gå!

“Bamse”

Sköterskeexpedition, apotek och byggarbetsplats.

Vi har inget fungerande “nät”. Sedan flera dagar fungerar inte bredbandet. Vem vet hur länge?? Tänk om Telias fjärrdator var ur funktion veckor i sträck???  Kenyaner är tålmodiga. Vi får kanske byta operatör eller gå till ett internetcafé. PS