söndag 25 april 2010

Slapparhelg i Paradiset

25/4 2010

Frånsett besvikelsen med kliniken som var tom och ostädad i veckan har vi haft en hel del att göra.Det är verkligen regntid nu och det kommer stora skurar varje eftermiddag och ofta på natten. Vi fick besked att vägen till torsdagskliniken var oframkomlig  men vi kunde ta en lite längre och bättre väg. Jag hade många patienter och många äldre med en del krämpor med värk i rygg och knän. Ofrånkomligt att jag för mej själv tänker… om Du kommit till vårdcentralen hemma skulle jag ha skickat en remiss till röntgen och en remiss till ortopeden och inom 3 månader hade Du varit opererad med nya knän! Men de möjligheterna finns inte här. Man skulle lika gärna kunna be någon ta ner månen! Men som  väl är gäller ju ändå—Om man inte kan bota, får man lindra och i nästa steg trösta. ( Men detta tröstar nog mest doktorn själv!)

Det svåraste denna veckan var en ung man (43 år). Han kom till mottagningen i Keteng och såg mager och eländig ut. Julius ( vår medarbetare) sa att han sökt Rotarydoktorerna förut på annan plats. Man hade flera gånger trott att han hade AIDS men testen varit negativa. Han hade diabetes. Fadern hade också haft diabetes men var nu död.Han hade då och då haft några tabletter för diabetes. De var slut sedan länge. Med hjälp av ett urinprov kunde vi se att han hade mycket socker i urinen, höll på att bryta ned kroppens vävnader m.m. Jag kunde bara remittera honom till närmaste sjukhus och ge honom bidrag till transporten dit och till att köpa medicin. Och hemma är vi så duktiga på att övervaka och behandla diabetes! Här finns insulin och tabletter men om man inte har råd? Fattigdom är namnet på sjukdomen.Jag har inte riktigt kunna släppa tankarna på den unge mannen, men tröstar mej själv med att vi gjorde vad vi kunde.

I helgen har vi varit på Rondo Retreat. Det är ett vackert och fridfullt ställe i regnskogen. Inte så långt härifrån.  

Vi var lata och satt mest på verandan till “vårt” lilla hus eller i trädgården och läste. Blickade ut över regnskogen. Hur många nyanser av grönt finns det—Minst 100. Och hur många blommor fanns i trädgården? Oräkneliga. Orkidé´er växte på trädstammarna, Julrosor, liljor i olika färger, hortensia, bananer,Afrikas blåa lilja, steglitsia, hortensia, monstera ( enl. Bosse heter växten moster Inga!). Luften var tung—efter mycket regn. Jag satt under ett träd när det plötsligt började plaska lite mer. En apa uppe trädet ville väl markera revir men hon missade mej med bara någon decimeter. Att en liten apa kan kissa så mycket!

image

Vi träffade några amerikanska missionärer på Rondo. Det var under söndagsmässan i kapellet och vi skulle presentera oss en efter en och Bosse sa “ I am Bosse Runbom from Sweden and I am a jeep-driver to my wife.! Allmänt jubel!

image

Till slut en rolig historia:

Bosse hade kört upp till stan i fredags. Något skulle köpas. När han satt i bilen och skulle köra hem knackade en man på bilrutan och ropade “m´bozi"! Bosse trodde att han kanske kände mannen för han brukar skoja och säga att han heter m`bozi (som betyder get på swahili!). Men mannen fortsatte att säga m´bozi och pekade ner mot marken. Bosse var förvirrad men hoppade ut och under bilen låg en liten get! Fick fösas bort!

Vi är nu tillbaka i Kapsabet och samlar oss för nästa vecka. Vi har rört till mix för glutenfria pannkakor och nästan tagit slut på lingonsylten. Bosse vilar eller lyssnar på talbok via mp3.Det går ingen nöd på oss! Nästa blogg kommer att handla om skolan i Keteng! Tack igen för kommentarer.

2 kommentarer:

  1. Kan man inte rekommendera LCHF mat till en diabetspatient? Men vad vet jag...

    SvaraRadera
  2. Här börjar i alla fall häcken skifta i grönt.
    Bocken har det lite varmt om benen stackarn.
    Välkomna tillbaka till Rågången i veckan.
    mvh I-B o S.

    SvaraRadera