Vardagsbestyr

11-03-06

Vi är halvvägs.  Vi saknar inte snö och kyla utan trivs i värmen. Regntiden ska enligt erfarenhet börja i mitten av mars och just nu kom några små enstaka  regnstänk. Undrar bara hur de torra dammiga vägarna blir efter regnet. Nu är det ibland som att köra i snö--- vi måste stanna tills luften klarnar, om vi får ett möte. Motorcyklar kan komma från alla håll och kör om på den sida där vägen är slätast.

Den här gången ska vi berätta om några patienter vi mött. Överlag är patienterna inte så jättesjuka men det finns undantag. De sjukaste patienterna brukar dyka upp mot slutet av mottagningen. Det är lite olika mellan platserna--- på några ställen är patienterna mer akut sjuka--- på anda ställen kommer man för sina gamla krämpor. Men det finns inte någon “egenvård”, inget apotek ute i byn där man kan att köpa hostmedicin och Alvedon.

Förra veckan sökte en mamma med 5-årig pojke. Han sökte för något jag inte minns, men jag såg att han hade helt förstörda tänder. Han kunde bara äta flytande mat. Jag gav mamman en slant från “fattig-kassan” för ett tandläkarbesök. Den här veckan kom hon tillbaka . Pojken var inte klar hos tandläkaren än, men såg mycket piggare ut.  Julius berättade sedan att mamman var änka. Maken hade dödats i kravallerna efter valet 2007.

Vi hittar en och annan HIV-positiv patient. Nu för tiden är det o.k. att fråga patienten om han/hon övervägt att testa sig. För några år sedan blev en medicine kandidat, (som var med mig),chockad att jag kunde ställa en direkt fråga. Då kunde man inte ställa frågan direkt till patienten. Men nu är det mer öppet.

En 5-6 årig pojke lång ute i ödsligheten kom med en svår infektion i mun-botten. Det såg allvarligt ut och vi var beredda att ta med pojken till sjukhuset, men det fanns en liten klinik med sängplatser inte så långt bort, så mamman fördrog att ta sig dit med pojken. Hoppas han klarar sig!

På samma ställe sökte en kvinna  ca 30 år för malaria. Hon stödde sig på en 2-meters knölpåk. Hade ingen kraft i höger ben efter polio i barndomen. När vi kom till stan sökte vi upp ortopedtekniker och arbetsterapeut för att söka få bättre kryckor. Vi hoppat att det lyckas.

I fredags kom en kvinna med ett undernärt barn.  Hon hade hämtat barnet på en annan ort och tagit hem henne. Hon var gravt undernärd. Flickan har också en tvillingbror men han var inte så svag enligt kvinnan. Den lilla flickan Jolline var smart och kvicktänkt och gav bra kontakt. Hon tyckte Bosse såg ut som en M´zungo!

Ja så ser våra dagar ut. En annan gång får vi berätta om Bosse och hans utprovande av glasögon. Han gläder många!

I dag söndag sitter vi hemma och gör ingenting--- jo jag har städat. Vår Ruth är inte så bra på att städa. I flera år har jag köpt nya kvastar och skurtrasor och köpt rengöringsmedel. Men inget tycks hjälpa. Jag köpte ny skurborste i går också. Tyvärr gick skaftet sönder vid första taget ,men det gick att hålla ihop och nu är huset  skapligt rent! Vi var och provianterade  i Eldoret- den större staden.

“Not everything that can be counted counts. And not everything that counts can be counted.” THomas Jefferson (1743-1826)

Fri översättning : Inte allt som kan räknas är något att räkna med.  Och inte allt som är något att räkna med, räknas.