“Det vill gärna bli bra!”

6/4 2010

Påskhelgen är över. Vi hade ledigt långfredag och annandag. Det var skönt med några dagars ledighet.

Det fick bli en utflykt till Homa Bay. Vi var där i augusti så det kändes lite hemvant. Vi hade också ett eller två ärenden att uträtta i Homa Bay. Vi ville besöka vår vän sister C och träffa henne och barnen. Hon har ju hand om en massa föräldralösa barn och ger dem ett hem och möjlighet till utbildning. I augusti tog hon hand om tvillingar. Nyfödda, prematura och övergivna. Hur hade det gått för dem?

Så hade vi med en klubbflagga från Rotary i Sävsjö till Rotaryklubben i Homa Bay. i augusti hade vi ju en hel del kontakt med klubben i Homa Bay.

hippobuck.com/home.php

Vi bokade oss på ett hotell och körde iväg. Det är lång väg och varierad standard på den. Första delen var O.K men sedan kom vi in i ett vägbygge. Körde vid sidan av vägen och genom okänt djupa vattenhål. Vi såg var de andra körde och så dök vi efter! Det gick! “Det vill gärna bli bra.” ( Så sa en av Bosses gamla arbetskamrater ofta!)

Hotell Hippo Buck liggen inbäddat i grönska. Blommorna doftar och fåglarna sjunger. Vilsamt. “Det vill gärna bli bra”.

Vi gick till kyrkan kl 7 på påskdagsmorgonen. Kören sjöng och dansade. Riktigt afrikastuk! Efter mässan träffade vi vår sköterska från i augusti. Överraskande kärt återseende! “Det vill gärna bli bra!”

Vi träffade vår “idol” sister C och barnen några timmar senare. De små tvillingarna var nu 7 månader och pigga och knubbiga. De andra barnen fick några små presenter och svenskt lösgodis som egentligen var avsett för en svensk kille i Nairobi. Men eftersom vår gäst blev försenad kunde det inte levereras. Men barnen tycktes gilla det! Så kunde vi samtala med sister C som också bjöd på lunch. Som alltid intressant att höra henne och hennes analys av kenyanska samhället. Barnen sjöng för oss igen-- “Jambo! hakuna matata”. Kärt återseende. Det vill gärna bli bra!”

På hotell Hippo Buck tyckte vi oss känna igen några andra M´zungos Det var faktiskt samma engelsmän som vi hade träffat på Rotaryklubbens möten i augusti. Då hade de kommit för att kolla upp ett projekt. Man hade samlat en stor summa pengar till att bygga en klinik i en by. Men inget hade hänt då och ingen visste vart pengarna tagit vägen. De var besvikna och så blev vi. Men NU hade projektet tagit fart. Kliniken var byggd och en barnmorska anställd och man trodde att kliniken skulle vara självgående om ett halvår.! Kärt återseende. “ Det vill gärna bli bra!”

Engelsmännen skulle träffa Rotaryklubben på tisdag och de lovande överlämna Sävsjös klubbflagga. “Det vill gärna bli bra!”

Så fick vi kontakt också med vår tidigare AIDS-rådgivare. Hon hade nu en baby 5 månader så hon var höggravid i augusti 09. Hon mindes så väl att Bosse hjälpte henne lyfta de tunga lådorna och säckarna med majs hon köpte ute i byarna. ( Här hjälper nog inte männen kvinnorna med tungt arbete ens om de är höggravida.) Åter ett överraskande kärt återseende. “ Det vill gärna bli bra!”

Så fyllda av positiva upplevelse är vi nu redo för vardagens frustrationer.