Vardagens bekymmer och helgens utflykt

19/4 2010.

Det går en dag i taget och vi har passerat halvvägs. Bara 2 veckor kvar tror vi. Vår gäst skulle ha rest hem i lördags men inga flyg går. Hon har stannat till i Nairobi och väntar på bättre tider. Hoppas hon snart kan resa hem. Men vi skojade och sa: “Händer det inget före midsommar så hämtar vi upp dej i Nairobi och tar landvägen hem. Vi ska vara hemma till midsommar!” Imsala! Hakuna Matata!

Vi var i den större staden Kisumo och lämnade vår gäst. Så tog vi in på ett hotell vi brukar besöka. Njöt av dusch och rent rum. Vi intog en god? frukost. Vad sägs om bönstuvning, oxlever,arrowrot, Så kunde men få stekt ägg eller omelett samt rostat bröd och marmelad och färsk frukt. Vi blev mätta. Sov frukost en timme med luftkonditioneringsfläkten igång. Vi var trötta.

Men sedan piggnade t.o.m. Agneta till och godtog en tur på torget. Vi visste var de bästa presenterna fanns att köpa och shoppade loss lite grann. Känner oss som stamkunder. Även lunchstället är vi bekanta med och gillar “Kofta” en vegetarisk indisk rätt. Men på den bumpiga hemvägen hoppade också maten upp och ner med ett lätt illamående. Eller var det malariaprofylaxen?

Efter ett par timmars resa var vi hemma och lastade ur bilen. Vi har provianterat för 2 veckor. Skönt att vara “hemma” igen. Det är mer lagom varmt här på en lite högre höjd över havet. Vi behöver ingen luftkonditionering. Och faktiskt har vi fått rinnande vatten i huset så vi kan duscha!

I dag har vi varit i Kapchepkok. Platsen ligger också vid värdens ände och vägens slut. (som en parantes kan nämnas att det nu finns två som säger “fy attan-ball” när en riktig håla dyker upp).Vi har varit här förut för 2 år sedan. Platsen ligger vacker och avlägset. Om man vill gömma sig för världen ska man resa hit! Nu har man en ny klinikbyggnad, inte helt färdig men ändå ett tecken på utveckling.Vår sköterska vaccinerade en massa barn och hade mödravård. Själv hade jag 30 patienter. De flesta inte så sjuka, men många med värk i ryggen. Några misstänkta malaria och jag tror att några verkligen behövde vår insats i dag. Men även större barn skrek och var rädda för m´zungos. Jag nästan tappade tålamodet och hade jag kunnat, hade jag lärt dem söndagsskolesången “ Röd och Gul och Vit och Svart gör detsamma har Han sagt”. Men som väl är sätter språket hinder för sådana utbrott! Jag hade 30 patienter. Sedan fick vi sött mjölkblandat te och en pannkaka innan vi körde hem igen. Men då hade jag suttit med patienter 4 timar i sträck. Lite trött.

Bosse var uppe i skolans 8-ondeklass och presenterade en fotboll (från Sävsjö Rotary) Det blev en föreläsning om Sverige också, de tycker det är underligt att ha snö o kallt på vintern och ingen decembersol i Kiruna.Men lika underligt med julisol både natt och dag. Jag ger dem tre nya bokstäver också: Å,Ä och Ö. Jag kan få dem att säga Nässjö och lär dem att skrika “ Hej Då ! “ när jag skall gå. De ställer sig upp och applåderar också(kan Ni tänka Er det ?). Jag ställde krav att flickorna skulle vara med och att man delade upp lagen 50/50. Läraren avbröt lektionen och frågade om jag kunde följa med upp på “planen” och se  dem spela en “match”. Det blev så och sedan frågar flickorna om jag har några barn som de kunde skriva till. Nä men barn-barn och det gick det med. De fick adress och frimärke till ett brev. Nu tillbaka till “redaktören!”

  Ja så är det. Vardagen inte alltid så spännande. De enda vilda djur vi sett i dag är en stor gräshoppa och en liten råtta. I går såg vi i alla fall några apor som hoppade över vägen!

Vi köpte färsk fisk på torget i Kisumo i går. Vi fick den filead. Så i kväll har vi haft en riktig fest. Stekt Tilapia, potatis och sockerärtor. White wine with the fish! Mango och passionsfrukt till efterrätt. Synd att vi inte hade några gäster!